v 35, augusti/september 2012Meeting i Arvika…..Börjar denna vecka att rapportera från vår meetinghelg i Arvika! 34 mil från Gnesta och i stort sett bra väg hela resan. Med lastbil så tar det ca 4,5 timme . Kanske låter långt men för oss är det lite av ett äventyr att åka ”land o rike runt” och besöka olika tävlingsplatser. Galet, ja kanske men som familj kan man umgås på olika sätt :-) Vi gillar ”campinglivet” och det är förvånade hur mycket som får plats på liten yta i lastbilen. Toppen :-) Nåväl, det är inte riktigt hela sanningen för det är även så att jag tycker det är en fördel att åka på meeting med Bonsay då man kan rida när man kommer fram och på så sätt hinna visa honom tävlingsmiljön i förväg. På många ställen får man även rida på tävlingsbanan på vissa tider men så var det inte här utan vi fick hålla oss till ridhuset och ytorna däromkring. Denna gång var uppstallningen på Arvika travbanan vilket var helt OK men ingen höjdare. Det var små smala boxar anpassade efter de något mindre travhästarna. Täckta väggar vilket gjorde att hästarna inte såg varandra. Lite klaustroforiskt…… Var knappa 250 meter till tävlingsbanan vilket blev en bra skrittpromenad. Det som dock blev stressade för flera hästar var att det på lördag förmiddag gick sk provlopp med travhästarna! Jag hade ridit på morgon så Bonsay stod tryggt i sin box men när han fick syn på travhästarna i full fart på banan så höll öronen på gå ihop och ögonen ploppa ut! Tack o lov så lugnade han ner sig efter ett tag! Det gjorde däremot inte grannhästen, det blev tokstressade och jag har nog aldrig sett en så rädd häst i panik! Ägaren tog ut och gick men den och då blev det något bättre. Men tyvärr så hann han aldrig lugna ner sig tills det var dags för start utan det blev t o m en olycka då han reste sig och träffade ägarens kompis i huvudet!! Vi såg aldrig detta utan hörde bara någon skrika ”ring ambulans”!! Anders och jag rusade då dit och tjejen låg på backen och tryckte en tröja mot huvudet. Jag hann tänka när vi sprang dit om jag nu kunde ”Hjärt o lung räddning……” Tack o lov var hon vid medvetandet! Jag tittade på såret och det var otäckt djupt och klart i behov av sjukvård. Så det blev ambulans och ett stort antal stygn. Stackars tjejer (i min ålder) här skulle de ha en trevlig tävlingshelg i Arvika (var från Norrtälje ). Det slutade förvånansvärt lyckligt och man slås än en gång hur snabbt det går om olyckan är framme!! Betydligt senare på eftermiddagen var det så dags för oss och vår start i ST:George. Bonsay har aldrig känts så fin att rida, både på framridningen och på banan. Tyvärr fick vi en mycket kostsam miss i vänster travsluta där han blev rädd för något i publiken och började galoppera = 2 i poäng och självklart koffeint……… så det blev ”dyrt”, hade vi ridit på en 6.a hade det givit 24 poäng mera totalt…….. Nu blev procenten 61,97% och lite grämde missen oss allt! Revanschen kom dagen efter i MsvA där vi gjorde personbästa på 66,7% och en 3:e plats! Bra känsla och i stort prickfritt. Lite svajiga byten och feg ridna piruetter…… och en massa bra saker med fina poäng :-) Nu ska vi träna på under vintern på att förbättra oss ytterligare! Så nöjd med hela helgens ridkänsla och hur min fina häst mognar mer och mer och kan prestera tillsammans med mig :-) Operation...... Men på agendan framöver väntar en operation för mitt trasiga ben. Vet inte datum ännu men remiss har gått i väg till den specialist som ska utföra ingreppet. Ingen garanti för att det blir bra men nerven ska försöka få ”friare framfar” och då kan nervtrådarna hitta tillbaka till varandra så att droppfoten kan läka ut. Efter operationen så kommer inte foten att funka utan det är nerven själv som måste ”läka” ut, vilket kan ta ½-1 år. Så det vet jag att jag har framför mig. Men med detta ingrepp så ska jag kunna ta bort medicineringen vilket vore skönt! Fortsättning följer……. På Ekdal då……Ja när vi varit borta har Eja varit snäll och bott hos oss och tagit hand om alla andra djuren! Hon gör det med den äran! Tack snälla kusinvitamin det betyder massor för oss! Sen har det regnat och regnat och regnat lite……….alltså det räcker nu……. Får rapporter……Från mina elever som varit ute och tävlat och det är så roligt att få detta SMS med en uppdatering om hur det varit. Känns att jag kan vara det stöd jag så gärna vill vara! Träningar har det varit några på Ekdal, dels kom Klara med Fidde och det blev ett bra pass där jag tycker mig se att de ridit ihop sig mera. Frida och Frigga är på G och kommer troget och tränar. Som jag sagt tidigare, superfin på träning men svår att tävla. Men Frida är envis.....när det väl släpper kommer poängen att strömma in..... I brist på tid för mig så blev det inget Löflunda i veckan men 6/9 är det dax igen. Nästa helg är det Storvik träning och det känns som om höstsäsongen drar i gång! Blir bra att åka hem och träffa Mamma också. Förena nytta med nöje som jag gjort sen 2004 då jag började ha mina träningar i Hofors/Storvik. Kattungarna.....snart 3 veckor och SÅ söta!!! En bild säger mer än ord....... Och OJ vad det utvecklas snabbt, börjar redan utforska världen! 2 st otingade så går ni i kattskaffar tankar....... vi har 2 oemotståndliga killar, svart&vita och vi tror att de blir lite långhåriga (svårt att se än men det känns så). Vi hörs, Maggan |
