v 24 juni 2017Skolavslutning och konferens.............det är mycket i bland på en å samma vecka. Sommarkonferense med BankID vilket var en dag med mycket inspiration och när man väl här hemma med sista tåget är man lite trött i mössan. Vilken bra arbetsplats jag har! För jag är ju som bekant inte bara tränare....... Skolavslutning dagen efter och det blev en eftermiddag och kväll tillsammans med Moa. Tänk att hon gått ut grundskolan! Vart tog åren vägen!?!? Nu väntar sommarjobb på Nådhammars Stuteri samt Södertuna Slott - sen blir det som sagt flytt till Norrköping! Kändes bra att avsluta grundskolan med att låta hela klassen vara här på gården och "ro sig bäst de ville" - vi har ju ytan och Anders och jag höll oss undan då de fick vara i fred. Framåt tidig morgon ramlade de sista i säng! Det har varit en superhärlig klass och det var roligt för dem att få avrunda på detta sätt. De kommer självklart ha viss kontakt men man vet ju själv hur det var, vi spreds för vinden och det kommer nya klasser och andra tider! I övrigt.......har veckan varit att ladda för tävlingen i Sundsvall. Åkt till Tinne har inte hunnits med men ett pass för Nina blev det och det blev en bra uppladdning. Bonsay kändes precis i rätt form för meeting och det var med en skön känsla jag packade. Förutom att det är roligt att tävla i sig så är hela meetinghänget med kompisar och framförallt med min man så otroligt roligt! Vi sa det i bussen på väg "upp" till Sundsvall att det blir som en minisemester! Dessutom hade vi varit ifrån varandra två helger på raken, och det hör inte till vanligheten, så det kändes extra bra att få lite extra tid att få umgås! Känns ju väldigt bra efter 22 år att ha den känslan och behovet av varandras sällskap :-) Jag (vi) är lyckligt lottade.... Att det sen är goda vänner på samma meeting gör inte saken sämre och det blev en hel del skratt och anekdoter samt så klart en massa hästsnack! Är ju så att det är i andra hästmänniskors sällskap man trivs bäst! Nördigt - jag vet! Men det står jag för :-) Prestationen i sig........blev jättebra där jag främst är glad för procenten som håller i sig och desstuom på denna tävling pers.bästas i både St:George (66,14 % och 2;a) och Intermed 1 (65,65% och 3:a) !! Känns verkligen som en ketchup effekt just nu! Eller som Tinne sms:ade "han känns stabil nu". Nya domare som aldrig sett oss (möjligen en, minns inte helst säkert) och det var bra bedömning med kommentarer som var "spot on". Lite extra roligt med nya ögon på oss! Känslan var bra även om jag inte får med mig spänsten in på banan (men alla har vi ju nått) och det finns mera att hämta! Men det kändes som vi var "ihop" även om han blir lite extra skumpig när han inte riktigt släpper ner mig. Men det syns inte allt för mycket och jag har lärt mig rida på det. Är så stolt över honom å hans utveckling och nu ska vi checka ut från tävlandet till mitten av augusti för att återhämta oss och träna på. Jag har en vild plan för våra hemma tävlingar i september......... vi får se om vi vågar! :-) Återkommer..... Placeringar............är ju självklart roligt och uppskattat men det är för mig inte allt utan jag har mina mål med prestation och procenten och ibland räcker det till en rosett och en annan gång inte alls. Motstånd, olika tyckande av domare, missar och kanske en störning eller helt enkelt en dålig dag kan göra ett helt annat resultat. Det är många år jag har förhållt mig till att tänka så, och jag tycker det är skönt att ha det på det sättet. Jag gillar mina hästar och de presterar efter vad jag har förberett dem för! Sen kan det bli tokigt i bland och man kan rida dåligt av en massa anledningar men att skylla detta på hästen - nix pix det går inte för sig! Att jag tex säger att jag inte har spänsten med mig in på banan det handlar ju om att jag tävlar med ett djur och med spänning hos honom, och hos mig, även om jag jobbar med det, gör självklart så att det inte blir som på träning i ett lugnare sammanhang. För mig är det en utmaning att träna vidare på att lösa detta - och vem vet, tillslut kan det lyckas! Låter kanske pretantiöst och "uppe i det blå" men så funkar jag. Efter många års tävlande och reflektion! Å jag försöker förmedla detta till mina elever..... För det är.........beklämmande när man hör andra tävlade säga "om hästjäveln bara kunde bjuda på bana". Jag tycker man måste ta en halvhalt och tänka till då!! Nu hör det tack o lov inte till vanligheten, men jag överhörde det av en annan ryttare nu i Sundsvall när jag gick bakom personen ifråga. Och jag undrade då hur "hästjäveln" är förberedd för tävling....... Nog om detta, men jag tycker det är viktigt att värna om hästen - på riktigt! En annan rolig.......rolig händelse i Sundsvall var att det kom fram några personer och frågade om Bonsays mamma hette Millan och Veronica Cabrera var uppfödare..... jo det stämmer sa jag - då är vi här med hans syster! Hur höga är oddsen på det?!? Det finns 8 avkommer totalt varav 2 tävlar insåg jag när jag kollade Blup och det är alltså Bonsay och denna lilla syster, Daisiris! Ett näpet litet sto med samma blick som Bonsay och rätt lik i övrigt! En stjärna i MsvC och med vinst och 3.e plats! Roligt att få se henne och höra lite om likheter - kan säga att tittigheten och spoooookie ligger i släkten! Jag kunde trösta och säga - det blir bättre med åren! Midsommar........står för dörren och alla vi på Ekdal passar på att önska en trevlig sådan!! Hoppas på sol och värme och mycket jordgubbar!! Det sista blir det nog oavsett vad :-) Sköt om er,
Maggan
|
