v 22 maj 2019 Tränaruppdrag........intesiv vecka kan jag sammanfatta v 22 med. Var ju lite extra lediga dagar i o m Kristiflygarhelgen så jag var sen länge inbokad till träning i Märsta. Har ett gäng där som gärna vill att jag kommer men pga avstånd och tidsbrist blir det inte så frekvent vi kunde önska. Att komma i gång med Ridesum för dem går lite trögt - men vet vet, en dag kanske det händer ;-) I samband med det så var jag också bokat för programträning i Täby på Brunmåla där min kompis Ilona driver sitt stall. Så logostiken var på topp och jag hann med allt på torsdagen. Förtutom detta så har det varit elever här hemma och det är alltid roligt. Fick dessutom härlig feedback med "vi åker alltid härifrån med energi och att man är sedd". Det värmde tränarhjärtat och något jag blev vädligt glad för! Jag "brinner" för mina elever å blir så klart nöjd när utvecklingen går framåt, oavsett nivå! Har också...........hunnit med en start till med Cantaluppi. Denna gång i Märsta och då i "nya" MsvB4. Det var lite blygsamt framfört då man inte är helt inriden i programmet än och bedömningen var därefter. Blev trots det en 4:e plats vilket så klart är roligt. Tror vi ligger rätt bra till i DressagePower cupen med ca 67 % i snitt. Det är inte uppdaterat än med det ser så ut. Som sagt, dax kanske att fundera på en kür....... Bonsay då.........jomen han är glad och nöjd framförallt i hagen med Cantaluppi. Jag har börjat rida lite smått med långa skritturen i skogen men också några varv på banan i galopp. Det känns i ärlighetensnamn "sådär". Han har helt klart en rörelsestörning i vänster bog och det känns just nu som ett under att det ska rätta till sig. Trist. Men vem vet, nerver är som de är (vet jag ju av egen erfarenhet) så det kan ju vara så att när de "hittar tilaka" i normalt läge så kanske det blir bättre. Jag håller mig till plan, rider lite smått å sen är det återbesök i midsommarveckan. Känns i varje fall väldigt bra för mitt ägarhjärta att han är glad och nöjd! Både i hagen och under ryttare. Sen att han har ett "handikapp" ja.....det är som det är. Han har inte ont och lider på något sätt. Fortsättning följer..... Mitt stora........lyckopiller är så klart Selfie! Ja vad säger man - perfect match kanske som Tinne sa :-) Han bara "är" och följer mig som en lite hund. Kollar nyfiket ut över gården från sin box och är den vänligaste individ man kan tänka sig. Men hallå - finns det inte nått negativt? Nej, i min värld finns det inte det. Jo kanske lite väl hög i mankhöjd men han är inte stor att rida. Ger mer ett pamigt intryck och är ju väluppfostrad (å ska så förbli) på backen så även om jag är kort i rocken går det bra. Han fick ett litet "spel" häromkvällen som vi inte vet vad det berodde på - troligen nån ilsken insekt eller så reagerade han på flugsprayen (när den väl var på kroppen) för han blev klart irriterad med tydligt visat missnöje. Men vi backade bara av och det fick bli jobb från backen det passet och dagen efter var allt glömt och det gick utmärkt att rida igen. Sen är han sjävlklart vaken och ibland spänd över "nytt" men är man bara lugnet själv så är han trygg med oss. Jag var tex till Visbohammar och tränade för Nina en eftermiddag och det blåste väldigt mycket och då slår det i ridhusets ventilation. Spänd så klart men efter ett tag slappna han av å jag kunde sitta upp utan problem och rida ett jättebra pass. Tummen upp och "Grattis" av Nina till fin häst och hon är mycket glad för min skull. :-) Så vi jobbar på i lagomt tempo där kunskapsbanken fylls på hos honom och blandas med att lunka på i skogen. Jag är tacksam :-) Tacksam........är jag också över att ha Tinne som min guide i att utbilda Selfie. Trots avstånd så får vi till träningar live då jag kan få komma på kvällar. Vill inte åka själv än då det alltid är lite "spännande" med unghästar så Anders åker med. Sen vill han ju vara med också då han är nästan lika exalterad som jag över Selfie ;-) Att sen ha Nina som komplement så nära är ju superbra och det kommer jag nyttja emellanåt. Vi her en jättebra dialog och är perfekt med "extra ögon" så nära. Att ha två tränare är inga problem bara man i grund och botten har samma röda tråd och all träniing i dialog och avstämning med va som hänt sen sist. Jag har flera egna elever som har det upplägget och det går som sagt hur bra som helst. Bara man får info att någon mer är med i träningsupplägget. Får jag inte den infon eller att man bara "försvinner" efter en längre tids träningsupplägg där jag engagerat mig - det stör mig.. Fullt förståligt eller hur? Man gör väl alltid ett avslut? Sköt om er,
Maggan
|
