Aktuellt

Läs tidigare veckobrev >>

Åter till startsidan >>

v 43 oktober 2019

Den här veckan.....

.....blev händelserik på många sätt. Mycket träningar med bla clinic men också fullrull på stadsjobbet.

Av förkylningen dröjer sig enbart en envis hosta kvar å man kan ju undra hur länge? Men är lite som vanligt när jag blir förklyld, någon form av luftrörskatarr biter sig envist kvar. Tröttsamt.

Om vi börjar med....

....träningar och clinicen i Gävle så blev det lyckat om jag lyssnar på feedbacken jag fått. Brukar ju inte vanligtvis göra clinics men när frågan kom från Gävle Fältrittklubb så tänkte jag "varför inte". Till min hjälp som förevisningsekipage tog jag Alva och Oliver på sina ponnier. Vi är mycket samkörda och det flöt på fint med de övningar vi visade.

Jag inledde med att gå igenom utbildningsskalan och hur vi både som tränare och domare lutar oss mot den. Vi pratade takt, kontakt och rakriktning. Sen tog vi oss igenom ett LB program där jag förklarade och kom med säkra tips för högre poäng. Efter det gjorde vi lite mera avancerade övningar som skänkelvikning (inte tygelvikning!) och bakdelsvändningar. Input från publiken och flera "omtagningar"

Roligt var det och jag tror budskapet gick fram - ha roligt med din häst och lyssna in vad den förmedlar till dig - och beröm den!

Dagen efter var det träningar och det var dels "gamla trotjänare" från Kungsgården samt nya tillkommande ekipage.

Här hemma har det varit veckoträningar för stadigvarande och upptakt och träning för lagryttare. Samt träning på Vreta. Ambitiösa, duktiga elever på olika nivårer! Hos mig är alla välkomna och det är så häftigt se utveckligen hos er!

Hästarna.....

.....här hemma börjar se ut som lurviga björnar och jag inser jag måste ta tag i att klippa dem. Saxen är nyservad hos "Lyckliga fåret" och spinner fint. Jag ska bara komma mig för.....

Selfiie är aldrig klippt så där får vi lägga lite extra tid på att introducera honom på rätt sätt.

Troll tror jag är lättklippt då han varit med förr.

För Silvers del så få han behålla sin päls, den behöver han.

Och tack o lov har han varit precis som vanligt efter krampanfallet! Phu! Hade ett bra samtal med veterinär och vi har is i magen och avvaaktar. Även om vi tar prover o de t ex visar högre levervärden el dyl å gör man ändå inget åt det. Han är pigg å glad å vi håller tummarna att så förbli länge till!

I ridningen .....

.....så var jag å Selfie å tränade för Liane Wachtmeister som finns 40 min från oss. Min hemmaklubb Gnesta Ridklubb ordnar subventionerade träningar för henne vilket är väldigt frikostigt! Tack Gark!

Vi klickar bra att träna för Liane och kommer fortsätta åka dit när Tinne far till Florida. Känns som ett bra uppägg och det i kombo med Nina blir ett bra vinterupplägg.

Han är verkligen duktig och tar sig hela tiden, jag skyndar långsamt och lägger stort fokus på själva grundjobbet. Precis som vanligt helt enkelt. Gäller att ha balansen mellan energi och avspändhet. Taggar han i blir det "mycket" häst att rida på!

Här hemma är det nu i lampans sken som gäller på kvällarna och där kommer det ta en stund innan han vant in sig. Är så klart lite läskigt med skuggor och prassel i buskarna m m. Men då får man lägga jobbet därefter, inga nya saker, ingets svårt utan bara mjuka lugna vägar han känner igen och i ett tempo o kommunikation som gör att han med tiden kommer slappna av.

Därför blir det tätare turer till ridhuset där vi kan focusera till 100 procent. I dagsljus kan vi jobba hemma som vanligt och där lägger jag in bomövningar och backträning som variation. Och så klart skrit turer i skogen men senaste veckorna har det vart mycket jakt så vi har inte tagit så stora utsvävningar.

Åsså husses tömkörning så klart ;-)

Troll och Anders hittar varandra mer och mer och kunde tom trava lite bommar i helgen. Anngelica kommer å rider 1 gång i veckan och det är nyttig för Troll och roligt för mig se från backen (eller ryggen på Selfie).

Förutom att rida honom så jobbar vi mycket från backen att stretcha överlinjen. Använder både pessoalounge samt tömkörning. Han hittar mer och mer rätt balans för ridningen och det börjar hända saker med hans överlinje. Samt att ha honom avspänd och inte så reaktiv på minsta lilla sak. Hans mörkrädda sida börjar lägga sig och blir mera van han med att jobba i lampans sken.