v 50, december 2019 Alltså på riktigt.........hur mycket kan det regna?! En liten stund av vinter hade vi i tisdags, bedårande vackert och så härligt. Men säg det som varar för evigt.....dagen där på plusgrade och åter till regn och lera..... Ja, har det varit så här förut, ja det har det, men så klart kan man inte låta bli att fundra över det här med klimatet.....känns så där...... men om det tänker jag inte ventilera i detta forum. Hur som, som gårds- och hästägare så kännns det på att vada runt i vattenpölar och lera samt "lyckliga" hästar som rullar sig var å varanna dag men extremt skitiga täcken som följd...... Sån TUR man har spolspilta och varmvatten att kunna ta reda på eländet. Täckena håller tätt i alla fall och det är ju ljuspunkt i leran ;-) Det blir inte..........så mycket julstämning utomhur att prata om så klart men man får försöka göra det bästa inomhus och frossa i ljus och stjärnor. För en sak när säker, det är bara till att "skotta på" i denna årstid (inte så poppis hos mig, det märks va.....). Hur som..........ridmässigt så är det bara att göra det bästa av situationen och faktiskt så är det så att när man kommer hem trött från stadsjobbet å helst skulle glida ner i soffan så ger det ändå energi att rida å få frisk luft. Har ofta sällis av Anders och bara en sån sak att få umågs med sin make gör ju att man skiner upp ;-) Angelica kommer också en gång i veckan och då hinner vi avhandla både det ena och andra, senast lite "inside" från Antons avtackning där hon var med som en av hans hästskötare. Sen hinner vi utbyta ett å annat tips på tv-serier. Perfekt! Perfekt är det också att hon kommer stötta in för Moa i slutet av januar då Anders å jag ska i väg å åka skidor. Det känns tryggt att lämna juvelerna i så god omsorg som av de två! Säsongavslutning.........börjar det närma sig för våra Tinneträningar. Förhoppningsvis kommer vi iväg en gång till är tanken. Sen far de i väg till Wellington och kommer hem först i början av april. Känns alltid som en evighet när de åker, men på nått märkligt sätt säger de "vips" så är de hemma igen. Denna vecka blev det torsdagskvällen som passade bäst och perfekt då att jag fick Anders med mig. Härligt med sällskap och dessutom kan jag få nästan hela passet förevigat. Vilket är perfekt för då kan jag i lugn å ro efteråt lyssna en gång till vad Tinne säger samt se hur vi tar oss fram. Det går verkligen bra, känns som flera saker ramlar på plats, helt i den nivå han ska vara som 5-åring, tycker vi. Vi pratade om det här med viloperioder och där resonerar vi båda två att det är bäst för honom att jag lägger in låg intensiva dagar "lite här och där" i stället för att ställa av honom 1-2 veckor. Så vi slipper överpigg totto som garanterat inte blir lätt att i så fall sätta igång. Å sen av erfarenhet så vet jag att det brukar bli viloperiod ändå av sig själv. Men hur det än är.........med regn och lera så lär det kommer vinter också (svårt tro just nu) och faktiskt snart vänder det......22/12 är vintersolståndet och sen så.....mot våren ;-) Gäller att tänka positivt! Ha det fint i julstressen! Här på Ekdal försöker vi chilla å hoppa över den ;-) Lite "stress" dock över Moas 18-årsdag den 21/12 - tänka sig, lillpluttan 18 år å vi har en myndig vuxen dotter! Det ni! Sköt om er
Maggan
|
